Marianne

Häromdagen fick barnen en ny CD på svenska av Bestemor och Bestefar. En av sångerna går så här:
"Ingen kan hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon"
Efter att ha lyssnat på sången en tre, fyra gånger så undrar Jennifer vad de menar, vem är det som ska hjälpa Allah?
Hon trodde att de sjöng, "Ingen kan hjälpa Allah, men Allah kan hjälpa någon" Efter att ha haft om islam på skolan i flera veckor vet hon ju mycket väl vem Allah är men hon fick det inte helt att passa med texten:)
Så fick vi ha en liten språklektion i bilen om skillnaden på ord och uttal i Sverige och Norge.

I natt hadde Rasmus jätteont i magen igen och det höll i sig till ut på förmiddagen, efter det hadde han inte så ont längre men var väldigt trött och hängig. Han har sovit eller tittat på film hela eftermiddagen och knappt orkat ¨r¨roa sig. När filmen slutade var han så trött att han låg still i 15-20 minuter innan han orkade lyfta handen och trycka på play igen, detta skedde flera gånger under dagen.
Men när Daniel kom hem kviknade pojken till betydligt. Tio minuter efter att Daniel kom hem ville Rasmus ut till pappa som skottade, vi klädde på honom så han kunde stå på trappan och prata. Men när jag tittade ut genom köksfönstret möttes jag av två glada skottande pojkar. Tänk vad mycket energi man kan få för att pappa kom. En timme senare var dock energien totalt slut och en glad och nöjd liten pojke somnade, nu hoppas vi att alla kan sova lite bättre i natt.








Lite suddiga bilder men det snöade och blåste ganska bra, men Rasmus energinivå syns i alla fall

Idag föll lockarna från vårat lilla charmtroll och med de nya brillorna kom den coola 5-åringen fram. En månad för tidigt men nu har han tjatat länge så idag hände det.
Det blev ganska mycket hår som skulle av.




Mini Onkel Michael:)

Nu har vi sjukstuga här, båda barnen har öroninflammation. Vi har ett barn utan smärta som går på anitbiotika och ett barn med smärta som går på panodil. Förklaring: olika läkare.



Så här fin färg har antibiotikan

Här kommer kort på nya bilen Levi. Det är samma bil som ni hadde förut:) Titta på taket där är det ett fönster så man kan öppna och titta ut:)
 

 

I söndags var det superfint väder så då var vi ute och åkte skidor med några kompisar. Superhärligt!

-"Se mamma så stor jeg har blitt. Jeg har vokst kjempemye:)"
Väl inne på badrummet möts jag av denna syn, pojken väger 16 kg och är sjukt stolt över hur "stor" han har blivit.

Imorse hadde Jennifer lite tid över innan mötet och jag bad henne plocka av alla lakan från sin säng, när hon var färdig med det fortsatte hon in på vårat sovrum och drog av alla lakan där och avslutade sen med sin brors rum. När hon stod där inne hör vi att hon pratar med sig själv.
-"Det her er en veldig stor jobb for et litet barn, men det er jo bra at jeg er så rask(snabb) da"

Igår var vi ute och kjöpte nya flingor så Jennifer kan äta frukost på fritids. Rasmus ville gärna också ha egna flingor så han fick välja ett eget paket han också, lite tråkigt att äta vanlig corn flakes när syrran fär välja. Väl hemma hadde vi en liten diskussion om flingpaketet som jag tyckte han kunde dela om det var någong annan här hemma som var sugen på flingor efter en stund blev vi någorlunda eniga. Flingorna kunde vara till alla grabbar i familjen, eventuella gäster, mamma och Jennifer. Imorse skulle han förklara detta för Jennifer men då lät det så här:
-"De er til hele familjen men ikke Spiderman da"
Sen när är han en del av familjen??


Jennifer har fått "dilla" på Hanna Montana, när vi var och handlade igår så började hon tjata om en Hanna Montana tidning. Eftersom Rasmus stod och valde godis till lördag tyckte jag hon kunde välja, godis eller tidning. Hon blev tyst en stund och tittade på godishyllan och på tidning. Efter ett par minuter tog hon tidningen som nu ligger i godisskåpet och väntar på lördagen. Hoppas hon står vid sitt val imorgon, det är i alla fall ingen gurka som andra valde när de var små.

Något stelt leende

Så här mysigt kan man ha det när man tittar på barn TV.

Igår var skolföreställningen och Jennifer var så duktig. Hon fick mycket skryt för att hon var avslappnad och läste högt och tydligt. Det var riktigt kul att så men på grund av akustiken i gympasalen blev filmerna med sångerna inte så jättebra men ska ta med dem till Sverige nästa gång. Det ligger filmer på facebook med henne när hon pratar mellan sångerna.


Så här glad blev man när föreställningen var över, Jennifer vill gärna ha föreställning varje dag:)


Så roligt tyckte brorsan att föreställningen var:)

Idag blev det lite för mycket, Jennifer har blivit snurrigare och snurrigare under hösten, skolstart, läxor och nya vänner är bara några av de förändringarna som har hänt denna hösten. Tidigare i höstas började hon snubbla i trappen. Varje gång hon skulle upp eller ner snubblade hon minst en, det vanligaste var en två, tre gånger. Detta ledde till ganska mycket gråt och frustration hos både barn och föräldrar. Ju närmare jul vi kom ju mer klagade hon på att det "surrade" i huvudet och allt gick myyyckeeeet låååångsaaaammmmaaaareeee. Det kan ta en halvtimme bara att ta på sig pyjamasen om kvällen. Den här veckan började hon städa i garderoben när jag bad henne vika ihop sina kläder på kvällen. Det blev ju fint i garberoben men kanske inte något man behöver göra när klockan redan är mycket och man är sent ute som det är.
Hon gråter varje dag, använder en evighet på allt som ska göras, hon pendlar mellan att vara störig och pipa som en bebis  och att bli arg gör allting värre. Som om inte det är nog försvinner saker hela tiden, hon krockar med dörröppningarna igen( trodde detta var över efter att vi flyttade från Gränby) och ömsöm leker ömsom bråkar hysteriskt med sin bror. Han blir ju snart fem och är inne i en väldigt harmonisk ålder vilket tydligen inte passar henne så det verkar som hon gör allt hon kan för att få honom på glid ibland.

Idag när hon skulle lägga sig snurrade hon som vanligt runt i en evighet på övervåningen, efter att ha krockad med dörröppningen ett par gånger fick hennes far nog och gick ner i källaren och hämtade målartejp. Nu har vi till min stora irritation TVÅ STORA BLÅ PILAR i golvet som visar vägen in till barnrummen!!!  Det ser helt sjukt ut och det är verkligen inte snyggt, undra om någon märker om jag tar bort dem inatt?

Idag har Rasmus legat på soffan med blanka ögon och blekt ansikte hela dagen, han vaknade med ont i magen och det har bara blivit värre förutom de två timmarna han har sovit idag har vi sprungit på badrummet varje halvtimme ungefär. Han har ont och gråter, hostar och spottar om vartannat. Hoppas detta går över snabbt på söndag ska vi på Disney on Ice, blir katastrof om vi missar det.

På tisdag 26 januari har ettan föreställning för hela skolan og alla föräldrar og MOR och FAR föräldrar. Jennifer, den före detta blyga lilla tjejen som inte öppnade mun om hon trodde att någon tittade på henne skall vara konferencier! tillsammans med en annan tjej i klassen. Hon har fått hem fyra kort med text som hon ska lära sig utöver att hon självklart ska sjunga med resten av klassen.
Detta är ett stort framsteg för henne och det är NÂRVAROPLIKT för alla mor och farföräldrar!!! Vi ser fram emot att träffa alla på tisdag:)

Idag var det skirenn igjen, Jennifer hade lärt sig läxan från förra tävlingen och kämpade på hårt, hon var riktigt stolt nåt hon kom i mål och hade lyckats gå om en liten femåring:) plus sin bror på målsträcket. Han gick och gick men utan riktiga spår blev det lite svårt och han var rädd för att halka ut i skogen i nerförsbacken.

När jag skulle hämta på dagis idag var Rasmus inte färdig för att åka hem, han hade det så roligt så jag fick gå till skolan och hämta Jennifer först och sen komma tillbaka och hämta honom.

Paula har lagt ut en bild på semlor på sin blogg, inte så väldigt snällt tycker jag. Vad ska vi som bor en bra bit! bort från Kvantum göra? Tiden när man kunde springa upp till Gränby och köpa semlor var och varannan dag på denna tiden av året är förbi, nu måste vi baka själva eller känna sugen öka för dag som går. Bilder på semlor hjälper jo definitivt inte på suget, det blir bara mycket värre.
I solidaritet med mina känslor över bilder på semlor har min kamera bestämt sig för att strejka och helt enkelt låst minneskortet. Inga nya kort kan läggas till, lite surt när man har tänkt att ta kort(dock inte på några semlor!!) Därför blev det inga bilder från barnens första skidtävling, vi får hoppas att kameran funkar nästa tisdag. Tills dess får vi hoppas att det ramlar in några semlor i vårt stackars hem här långt ute i ödemarken:( 

Måste bara skriva om en ny föräldrasida som har kommit i Norge med kristen inriktning. Vet att de flesta som läser detta inte pratar norska men handen på hjärtat så svårt är det ju inte egentligen att förstå. Hemsidan är ganska nystartad så det finns inte så många inlägg än men det kommer. Tror detta kan bli väldigt bra, kul att kunna läsa erfarna föräldrars råd om barn och kunna diskutera med andra kristna föräldrar.
Adressen är foreldreweb.no om det var någon som inte förstod det:)

Så här såg barnen ut 2007, det är nästan så man inte känner igen dem:)

Idag tog vi med barnen på en lång skidtur när vi vaknade. Vi bestämde oss för att åka till en stuga 4,5 kilometer in i skogen. Där serveras det våfflor på lördagar och söndagar, vi försökte få med barnen dit förra året men på grund av det stora antalet upp och nerförsbackar kom vi aldrig så långt.
Idag lyckades vi på första försöket, vi hade mutat barnen med varm choklad och pepparkakor vid stugan och våfflor hemma efteråt. Det gick jättebra, Jennifer spurtade iväg och Rasmus var mer än motiverad, men han slet lite i uppförsbackarna, men med lite hjälp så gick det bra. Nerför flög båda två utan problem det märks att de har gjort detta några år nu.
Väl hemma var vi ganska trötta och möra efter 9 kilometer på skidor men roligt hade vi:)