En sen kväll
Barnen sitter tysta nere och tittar på barn-tv, efter en stund tittar jag på klockan och inser att barn-tv borde ha slutat för fem minuter sen och barnen inte har kommit upp än. Daniel blir förvånad över att våra änglar av barn inte har dykt upp och tror att barn-tv kanske var lite längre den här dagen men ikke. När vi kommer ner sitter båda två som små änglar i soffan.
Jag:
-Är det här barn-tv?
Rasmus:
-Nej
-Varför har ni inte stängt av då?
-Jennifer gjorde ikke det
-Men du då, varför stängde inte du av?
Rasmus är vid det här laget lite lätt sur:
- Jeg ville ikke det.
Jag:
-Är det här barn-tv?
Rasmus:
-Nej
-Varför har ni inte stängt av då?
-Jennifer gjorde ikke det
-Men du då, varför stängde inte du av?
Rasmus är vid det här laget lite lätt sur:
- Jeg ville ikke det.
Amningsgröt/alzheimer??
Den sista tiden har jag levt som i en dimma, allt går runt och runt och jag gör den ena grejen dummare än den andra. Igår på Jennifers födelsedag av alla dagar lyckades jag glömma husnyckeln innan jag åkte på jobbet, Daniel jobbade sent och Jennifer ville jätte gärna ha sin bästis på middag och fika så jag bjöd in dem efter dagis, varpå jag fem minuter senare upptäcker att jag inte har någon husnyckel. Det slutade med att vi fick äta middag hos dem istället för tvärtom.Tack och lov för flexibla barn och goda vänner. Efter den mycket goda middagen igår kväll fick jag göra bot och bättring och bjuda på varm lunch med fika idag istället. För att göra det hela lite värre så hade jag egentligen avtalat tid med en kompis som skulle komma och titta på varm vattentanken igår kväll. Som tur var ringde han Daniel innan han åkte hemifrån för även detta hade jag lyckats glömma bort och självklart inte avlyst när jag insåg att jag inte kom in hemma.
Detta är tyvärr inte första gången jag gjort bort mig på sista tiden, det sista halvåret har jag lyckats med följande:
- glömma föräldra möte på dagis
- åka från jobbet utan handväska, mobil eller plånbok
- mobilen har jag lämnat på otaliga ställen
- glömma födelsedagar
- lämna barnens tandborstar i Sverige (pluss diverse annat)
- åka till Sverige UTAN skor till barnen (var tvungen att åka in på närmsta skobutik i Karlstad och köpa nya skor när jag upptäckte det)
-glömma husnyckeln och rörmockartider
- åka på jobb utan dator
- slänga en räkning UTAN att betala den först (vilket gör att jag måste ringa och få en ny kopia innan den förfaller)
pluss ett otal saker som jag har glömt vid det här laget.
Önskar jag kunde skylla på amningsgröt i huvudet men med tanke på att det är tre och ett halvt år sen jag slutade amma misstänker jag att det är en dårlig ursäkt. Så då är min fråga vad är förklaringen nu? Får man gröt i huvudet av fyra åriga pojkar? Kan det vara stress över att "lilla" flickan ska börja på skolan i höst och egentligen inte är så liten längre? Eller har jag helt enkelt blivit för gammal och det är alzheimers på gång. Svårt att veta, personligen måste jag säga att alzheimers låter lite skrämmande och hoppas förtvivlat på en annan förklaring, nån som vet??
Detta är tyvärr inte första gången jag gjort bort mig på sista tiden, det sista halvåret har jag lyckats med följande:
- glömma föräldra möte på dagis
- åka från jobbet utan handväska, mobil eller plånbok
- mobilen har jag lämnat på otaliga ställen
- glömma födelsedagar
- lämna barnens tandborstar i Sverige (pluss diverse annat)
- åka till Sverige UTAN skor till barnen (var tvungen att åka in på närmsta skobutik i Karlstad och köpa nya skor när jag upptäckte det)
-glömma husnyckeln och rörmockartider
- åka på jobb utan dator
- slänga en räkning UTAN att betala den först (vilket gör att jag måste ringa och få en ny kopia innan den förfaller)
pluss ett otal saker som jag har glömt vid det här laget.
Önskar jag kunde skylla på amningsgröt i huvudet men med tanke på att det är tre och ett halvt år sen jag slutade amma misstänker jag att det är en dårlig ursäkt. Så då är min fråga vad är förklaringen nu? Får man gröt i huvudet av fyra åriga pojkar? Kan det vara stress över att "lilla" flickan ska börja på skolan i höst och egentligen inte är så liten längre? Eller har jag helt enkelt blivit för gammal och det är alzheimers på gång. Svårt att veta, personligen måste jag säga att alzheimers låter lite skrämmande och hoppas förtvivlat på en annan förklaring, nån som vet??
Sjuka barn igen, eller??
Idag ringde de från dagis, Jennifer hade ont i magen och behövde hämtas omedelbart. När jag kommer till dagis är hon hur pigg som helst och vi stannar i en kvart så de hinner fira Rasmus födelsedag vilket inte har hunnits med tidigare på dagen!?!? Vet inte om hon spelar eller verkligen är sjuk men hon har i alla fall sovit i två timmar nu. Kanske var hon bara trött och mådde dåligt därför? Svårt att veta men hon har inte spytt och mår inte illa så det kan ju inte vara så väldigt allvarligt och eftersom hon var pigg så förstår jag itne varför det var så viktit att jag kom omedelbart.
Nu sitter Rasmus och hoppar och vill att vi ska baka en nalle kaka till hans födelsedagskalas på lördag:)
Nu sitter Rasmus och hoppar och vill att vi ska baka en nalle kaka till hans födelsedagskalas på lördag:)
Middagskris
Rasmus har varit lite små hängig och trött i några dagar och ikväll var inget undantag. Han var helt slut och allt blev fel vid middagen. Jennifer var på bra humör och försökte hjälpa honom, hon bytte glas med honom så han skulle få sitt favoritglas och peppade honom hela middagen.
Vid slutet av middagen skulle barnen få dela på resten av drickan, när Daniel noggrant måttade upp så barnen fick precis lika mycket var, blev det kris och Rasmus grät så tårarna sprutade.Jennifer tittar lite överseende på honom och erbjuder sig att dricka upp lite av sin Fanta så att han har mer kvar än hon, sagt och gjort. Hon dricker upp nästan allt varpå Rasmus helt plötsligt har mest och tårarna tar slut. Båda barnen är nöjda med situationen och föräldrarna försöker desperat förklara varför de skrattar så tårarna trillar.
Lägger till några mysiga bilder från helgen också när vi startade vårt två veckor långa födelsedagsfirande.
Kunde inte låta bli att lägga med denna underbara bild på rasmus som försöker få Viggo att skratta:)
1,5 mil skidor
Barnen har blivit så duktiga på att åka skidor. Vi har hittat en jättebra slinga på 2,5 kilometer som slutar vid barnens dagis. Den har en perfekt mix av backar och platta stråckor som barnen kan sträcka ut och få upp farten. Efter lite lek i pulkabacken vid dagis, lite mat och fika så har vi åkt 2,5 km tillbaka till bilen.
Detta har vi gjort tre dagar i rad nu, Rasmus är så stolt över sig själv, han vill hela tiden åka först och visa hur duktig han är. Nu kan han stå själv nerför hela backarna. Han bara kör på, sjunger och myser medans han åker.
Jennifer är som ett litet lok, hon bara ångar på, sticker iväg långt före oss om inte en av oss hakar på henne eller får henne att ta det lite lugnare så alla hänger med.
Detta har vi gjort tre dagar i rad nu, Rasmus är så stolt över sig själv, han vill hela tiden åka först och visa hur duktig han är. Nu kan han stå själv nerför hela backarna. Han bara kör på, sjunger och myser medans han åker.
Jennifer är som ett litet lok, hon bara ångar på, sticker iväg långt före oss om inte en av oss hakar på henne eller får henne att ta det lite lugnare så alla hänger med.
