Marianne

Nu har vi haft kusinbesök i några dagar och alla barnen har haft det roligt tillsammans. Jennifer har haft lite feber och hostar en del men börjar bli bättre. Lite öronvärk kvarstår dock.

Pojkarna tittar konsentrerat på barntv


På nyårsafton var vi ute och åkte pulka allihopa. 14 minusgrader så det var riktigt kallt men de flesta av oss hade roligt. Viggo tyckte detta var lite läskigt.


Jennifer har matat Viggo flera gånger och tycker detta är jätteroligt.


Barnen är ivriga hobbyfotografer och har fotat varandra framför granen. Detta var de bästa av de 20 bilderna jag hittade:)

Igår satt Jennifer och Rasmus och ritade vid köksbordet. De var ganska trötta båda två och småtjafsade med varandra. Till slut hör jag Rasmus ta till det klassiska:
-"Jeg er ikke vennen din"
Jennifer kontrar snabbt:
-"Men i himlen kommer vi til å være sammen da"
Rasmus svara blixtsnabbt utan att blinka:
-"Nehej, for Jesus kommer til å sette deg på en annen sky(moln)"

Barnen har gått och tittat på presseningen och tejpen som täcker över älgen hela dagen. Ungefär klockan två kommer några grannar för att titta och lyfter på presseningen. Jennifer skyndar till fönstret för att ta en titt på älgen, hon var borta hela dagen igår och fick inte se den. Just då kommer en av de grönklädda männen som vi hade på besök igår tillbaka. Han blev inte glad åt att presseningen var borta. Rasmus utropar glatt:
-"Mamma se de vise männene er her igjen"
Till vardags kallar vi de Viltnemnda men så här i juletider låter ju onekligen de vise männen lite bättre. De visste fortfarande inte varför älgarna dog men det var i alla fall inte mjältbrand! som de trodde först så nu kunde den flyttas. Efter ungefär en timme med rep och bil fick de upp älgen på släpet och kjörde iväg. Rasmus var ute med Daniel och tittade på och Jennifer hängde i köksfönstret. Rasmus har pratat om de vise männen hela dagen och nu väntar vi med spänning på den tredje älgkalven som inte har blivit hittat än och som kan ligga död någonstans i närheten eller kanske komma inknatandes i trädgården inatt för att dö, vem vet? Kanske de vise männen kommer tillbaka?

Efter dussintals av älghistorier under hösten återstår det att se om han blir trodd på dagis när han berättar detta på måndag:)

Idag vaknade vi till denna fina utsikten från köksfönstret.

Igår hittade de en död älg bara två hundra meter härifrån, detta gjorde att vi idag fick besök av både viltnemnda och mattilsynet som tog tester av älgen. Eftersom två älgar har dött på två dagar i samma område måste de klura ut vad som har hänt. Så vad hände med älgen, jo den ligger kvar i vår trädgård på grund av eventuell smittorisk vill de inte flytta älgen förrän de vet varför den dog. de har lagt en presenning över och meddelat att alla barn och hundar ska hållas borta, förhoppningsvis kommer de och hämtar den imorgon men om de inte får provsvaren tidigt imorgon kan det dröja ända till måndag innan de hämtar den. Tryggt:)

Den här veckan hade barnen i läxa att skriva/rita en önskelista med fem saker i julboken. Igår tog Jennifer glatt fram boken från ryggsäcken och skrev:

EN EKTE KATT SÅM IKE KLORER
JYNEHEST
EN PETKSÅP
SMIGNKEBOR
HUN

Det framgår inte om hunden också ska vara levande men jag misstänker det utifrån tjatet under resten av hösten:) För dem som undrar kommer föklaringen på sminkbordet här:
-"Jo du skjönner mamma, först må man ha ett bord og det har jo jeg men jeg må ha ett som er så höyt (måttar med handen högre än det lilla lack bordet hon har på sitt rum) og så finns det bokser med sminke som er så store(måttar med handen igen) og der finns det veldig masse forskjellig sminke og så putter man sminken oppå bordet - sminkebord:)"

I veckan hade hela ettan lektion tillsammans. 37 små barn sitter och pratar om Norges konstitution och kungafamiljen. Fröken frågar vad Kungen av Norge heter. Jennifer är ivrigast av dem alla och räcker snabbt upp handen, "jag vet, jag vet"
Och så säger hon med ett brett leende:
-"Jesus!"
Behöver jag tillägga att hon går på en kommunal skola?

I tisdags var det dags för julgrans tändning, pepparkakor og glögg på dagis. Barnen hadde övat in julsånger som de skulle sjunga. Både jag och Daniel lovade att komma och även Jennifer tvingades dit för att lyssna på sin bror. På morgonen när vi körde till dagis berättade han att han inte tänkte sjunga på eftermiddagen. Varför då undrade vi, hade han inte övat. Jo då det hade han gjort men:
-"Du skjønner mamma, det blir mye koseligere hvis bare de andre barna synger å ikke jeg"
Han kunde inte berätta varför men så blev det, han gikk med nöd med runt julgranen men sjöng det gjorde han inte, det vart ju så mycket trevligare för oss andra då!?!?

I höstas fick Jennifer sitt eget fadderbarn. Hon ber för henne varje kväll och vi har pratat mycket om Indien där Rimpa bor, hur hon har det och hur det kan hjälpa henne att Jennifer är hennes fadder. Dessutom har två av Jennifer och Rasmus kusiner flyttat till Indien. Detta skapar lite förvirring. För hur är det egentligen i Indien är det skillnad på fattig och rik, infödda och gästande skandinaver? Barnen har tittat på många bilder på kusineras blogg, bilder på barn utan hela kläder, små hus med bara ett rum och utan riktiga dörrar. Det finns också bilder på kusineras hus, poolen och lekplatsen, lekrummet med alla bilar men av någon anledning är det svårt att ta in. De bor ju trots allt i Indien, landet där inte alla hus har dörrar, där inte alla kan äta sig mätta varje dag, där inte alla barn har kläder. Så därför ber vi för dem, Jennifer och Rasmus ber med uppriktig ärlighet.
-" Tack Jesus att Rimpa, Levi och Jack ska få mat idag, tack att de har en dörr de kan stänga. Tack Jesus att Levi coh Jack och Rimpa ska få hela och rena kläder. Tack att de skall ha det roligt imorgon, tack att de ska få fina rum. Tack att de alltid ska vara mätta. Tack Jesus att Levi och Jack och Rimpa skall ha en mamma och pappa som kan laga mat åt dem."
Rasmus är speciellt bekymrad över det lilla vita huset utan dörr från en av Björns resor, tänk om Levi och Jack bor där stackars dem. Indien är trots allt Indien oavsett om man är "rik" skandinav eller fattig landsbytjej i ett fadderprogram, så för ber att alla ska ha mat varje dag, kläder på kroppen och omtänksamma föräldrar som har tid för dem. Alla över en kant:)

Idag var det höstfest med dagis. Alla föräldrar och syskon var bjudna med till barnens grillplats i skogen. Där fanns det sittplatser under presenning, eldstad och massa olika repstegar og linor för barnen att klättra och gå på. Det stora minuset var dock att det regnade men men som äkta norrmänn tar man bara på sig regnkläderna och ger sig ut i skogen med en packe korv. Efter drygt en och en halv timme räckte det dock för de flesta. Då var alla blöta, sotiga och rökta korvar uppätna och alla barnen var täckta med lera och skit. Men de hadde haft det roligt i alla fall. Jennifer och två andra skoltjejer hängde mest på en lina uppspänd mellan två träd och skrek. Meningen var att man skulle balansera fint på linan mellan två träd men tjejerna trillade åt sidorna hela tiden.
Rasmus som dagen till ära var tvungen att använda en rosa! regnjacka då båda hans regnjackor var på dagis var ganska sur men tinade upp sista halvtimmen:)

Idag följde Rasmus med Daniel på jobb en sväng, de skulle ha brandövning och skruva ihop en snöfräser. Rasmus var jättenöjd och åkte glatt iväg. Efter två timmar och massa varm choklad åkte de hem. I bilen på hemvägen berättar Rasmus att Gabriel, en av de anställda på dagis hadde dött. Gabriel är en av Rasmus favoriter och han grät i bilen med tårarna rinnandes ner för kinderna. Väl hemma frågade Daniel mig om jag hadde hört något men ingen av oss visste nåt, Rasmus var helt säker på att det var sant helt till jag tog fram telefonen för att kolla med dagis om detta verkligen var sant och varför vi i så fall inte hadde fått veta nåt. Men då berättade han snabbt att han bara hadde lurat pappa, Gabriel levde precis som vi misstänkte i bästa välmående.

Igår när Daniel skulle hämta på dagis så låg det en lapp i Rasmus skåp, jag har varit hemma och varit sjuk i i en vecka så Daniel har fått hämta och lämna på dagis och skola. Men nu hadde Rasmus skrivit en lapp till mig tillsammans med en av de anställda på dagis:
Kära mamma
God bättring
Kan du skicka med pappa några kläder åt mig? Jag behöver strumpbyxor, 1 tröja och regnvantar och tack så mycket för att du har tvättat mina ullsockar så de inte sticks längre:)
Tack för att det går bra med dig mamma.
Rasmus

När Daniel hämtade Rasmus så läste han lappen högt i hallen på dagis på Rasmus begäran, han och en av de manliga anställda skrattade högt när de läste, kära mamma kan du hjälpa pappa att ta hand om mig:)

Idag sjöng Jennfier på familjegudstjänsten, har inte lyckats klura ut hur man laddar upp filmer här så ni får gå till facebook om ni vill se det live:)

Igår hadde vi 12 timmar med snö, barnen var ute och åkte skidor, bygge snögubbe och åkte pulka.

Förra helgen var vi i Kristiansand och firade min gammelfarmor som fyllde 100 år.

Igår skulle Camilla följa med Jennifer på skolan, på vägen dit satt Jennifer og förklarade vägen. Ungefär halvvägs lessnade hon tydligen för när Camilla frågade vart de skulle svarar Jennifer:
-"Men du, du kan jo bare følge etter de grønne pilene!" (Läs blinkersen på instrumentbrädan)

När barnen var små behövde man knappt läsa då räckte det att prata om bilderna, sen blev texten viktig och de lyssnade faktiskt på det jag läste. I långa stunder kunde de sitta still och höra den ena boken efter den andra. Idag kom vi inn i en ny fas, jag läser en bok för Jennifer men medans jag läser hittar hon ett roligt ord som hon börjar läsa högt samtidigt som jag läser högt på ett helt annat ställe på sidan.
Det bli en hel del hoppande i historien på det här sättet, tur att hon kan de flesta böcker vi har här hemma. Hon väljer vad hon läser noga och läser bara de "roliga och spännande" orden högt:)

Idag var det sista gången ute innan jul för Jennifer och detta en vecka tidigare än planerat:) Alla föräldrar drog en lättnades sucks nu när vi slipper stå ute och le och frysa en timme varje måndags kväll. Barnen var jättenöjda, Jennifer hadde stafett och lite lekar, Rasmus tränade balans med en ärtpåse och spelade Innebandy.
Jennifer förklarade glad och nöjd att nästa vecka skulle det vara inne i gympasalen och då skulle de träna matte! Vi andra tror att det är lek på mattor, men Jennifer är helt övertygad att de sa matte så vi får se vad det blir.
Tog några bilder fast de blev lite suddiga, svårt att ta kort med ett barn hängande i armen:)

Den här helgen har vi haft familjemys. Igår var vi på Tarzanløypa så barnen kunde leka och sen såg vi på Surfs up hela familjen hemma på kvällen. Idag har vi varit på bio. Det kom en ny film i torsdags som heter "Lillebror og Knerten" Den handlar om en liten pojke som flyttar från stan och ut på landet med sin familj, mamman börjar jobba som butiksbiträde så han är mycket ensam. Men när de flyttar in i huset så hittar han en pinne med "själ". Pinnen kallar han för Knerten och han kan prata. Det finns flera böcker om Lillebror och Knerten men nu har det blivit film av första boken, nästa höst skulle nästa bok "Knerten gifter sig" komma på film. Böckerna är klassiker i Norge,  pappa läste de när han var liten, jag läste de och vi har läst dem för Jennifer och Rasmus så det var lite kul att det blev film av det. Rasmus var så söt, han har sett fram emot detta hela veckan och idag satt han som ett tänt litet ljus inne på bion. Han rörde inte på sig på en och en halv timme:) Bara åt popcorn och tittade på filmen:)
 

Idag på skolan ramlade Jennifer, hon stod uppe på tre traktordäck och slängde sig i en repstege när hon tappade greppet och for i backen. Som tur var ramlade hon på ryggen och klarade sig undan med en hel del blåmärken och några riktigt stora fula skrapmärken efter den grova sanden. Det kunde ha slutat så mycket värre, tack Gud att hon inte slog i huvudet. Hon har ganska ont och kommer nog vara väldigt försiktig ett tag fram över men såren kommer att läka ganska fort.

För tre dagar sen snubblade hon i trappan och slog sig ganska bra så nu har hon blåmärken och skrapsår både på benet, höften och ryggen, lilla skruttan.

Rasmus:
-"Ska jeg fortelle noe morsomt?"
-"Det var en gang en vits (rolig historia) som var ute å gikk, så kom en bil og kjørte fort over den. Pjuuum så blei vitsen dø. Men DA kom polti for det var noen tyver som kjørte bilen och de blei veldig strenge på tyvene å kastet dem rett inn i fengselet.  

Jennifer tränar på sina framtida politiker karriär och svara aldrig på en fråga, varje fråga besvaras men en mindre utläggning om något helt annat till mamma och pappas stora förtvivlan. Hon låter helt alvarlig och låter som om hon ska säga något väldigt viktigt, man måste hela tiden vara på sin vakt så att man får svar på det man faktiskt frågade om. 
Idag kom hon hem från skolan och berättde att hennes lärare hade pratat om Afrika, DÂR är det KRIG så dit får vi INTE åka. De skjuter faktiskt på varandra fortsatte hon och man kan bli dödad! OM vi åker dit så kanske vi hamnar mitt i kriget så vi kan ALDRIG åka dit.