Marianne

Tänk att ha söta små ögon som gör att man får allt man vill. En liten blick och lite pip så faller allt tillrätta, om pappa är hemma vill säga.
Våra barn har haft feber och hostat i flera dagar nu och därför sovit inne hos oss på nätterna. Men för två dagar sen bestämde jag mig för att det var nog och flyttade båda barnen in i sina egna sängar. Efter lite protester somnade båda två. Senare samma kväll när Daniel kommer hem och tittar in till barnen som har varit tysta hela kvällen och därför förutsätts vara sovande. Rasmus sitter upp i sin säng, lutandes mot sänggaveln och dricker vatten ur sin nappflaska.
"Hej pappa"
Daniel hälsar lite och tittar på Jennfier som bränner av feber igen och hon tas ut på badrummet för att få lite Alvedon. För att kunna få i henne Alvedonen ska hon sitta i knät. Rasmus uppmärksammar detta och samlar ihop sin mysfilt, täcket och nappflaskan och kommer ut i hallen.
"Jeg også sitte fanget ditt."
Självklart hamnar Rasmus i pappas knä och de myser en kvart innan han läggs ner i sängen igen.

Igår upprepas samma sak, när Daniel kommer upp står Rasmus i dörröppningen till sitt rum.
"Hej pappa"
"Hej Rasmus"
"Hej"
"Ska inte du sova?"
Efter en liten tystnad kom det.
"Jeg ligge din säng"
Två par bedjande ögon tittar upp på mig när Daniel säger "det kan han väl få, det är ju lite mysigt."
Själv vet jag inte om jag tycker att det är så mysigt att ha någon som ligger ovanpå mig halva natten och när jag försöker flytta mig bara rullar efter tills jag ramlar ur sängen alternativt ligger på tvären och myser hos pappa och sparkar på mig.
Men det är lika bra att lägga ner, jag vet ju att Rasmus för allt han vill av sin pappa om han bara ser tillräckligt söt ut och tro mig det knepet har han lärt sig för länge sen.