Familjebild by Jennifer Lövquist

Viggo!!

Vi älskar dig, vi tyckte du var snygg på kortet:) Vi kommer snart och besöker dig!! Jennifer tycker du ser ut som din mormor och Rasmus tycker du liknar moster Gabrielle.
Kram och puss från dina stolta kusiner, Jennifer och Rasmus:)
Trasig näsa
Nu har vi alla varit sjuka i omgångar, nässpray, paracet och ibux har varit lika nödvändig som luft för oss alla. Detta har självklart medfört lite störda eller intetsägande är kanske mer korrekt sovvanor här i huset. Vi har i snart två veckor varit minst tre men oftast fyra i sovrummet vilket gjort att man varit lite lätt förvirrad när någon börjar ropa på natten, ingen är ju där de "ska" vara.
För en vecka sedan vaknade jag av att Jennifer ropade, "kan jag få lite hjälp?" Efter lite letande hittade jag henne på badrummet, hon satt på toaletten när hon hade börjat blöda näsblod. När jag kom in var det blod på golvet på pyjamasen och ner över hela munnen, stakkars lilla tjejen. Efter cirka tio minuter fick vi stopp på det.
Igår natt var det Rasmus tur att väcka oss. Han hadde redan kommit in till oss och låg och sov mellan oss. Helt plötsligt hör jag honom säga:
- "Min nese funker ikke"
- "Behöver du nässpray?"
- "Ja, nesa mi funker ikke"
Efter lite nässpray var näsan lagad och alla kunde somna om igen.
Skidåkning
Imorse tog vi fram Jennifers nya skidor och hämtade in hennes gamla från garaget så Rasmus kunde få dem. Ingen av barne kände igen Jennifers gamla skidor så båda två tror att de har fått nya skidor. Jennifer fick sina i julklapp och Rasmus fick sina idag, vilket båda två tyckte var en väldigt bra taiming eftersom vi skulle åka skidor idag och hans gamla var för små:)
En glad Rasmus

Kämpandes i uppförsbackarna



Jennifer på rymmen från kameran




Rasmus kämpade tappert




Fnittrig tjej

Nio minus och pulkaåkning







En ängel på tåget
I tisdags tog jag och barnen tåget hem från Uppsala, vi var tvungna att byta i Stockholm men barnen var så duktiga att vi hann springa förbi mcdonalds och köpa mat som vi kunde äta på tåget.
Lite nervös var jag för att sitta sex och en halv timme i ett fullpakkat tåg med två trötta barn. Inn i det sista hoppades jag att vi skulle få vårt bord med fyra platser runt i fred men ikke, tåget var så fullt att alla platser var upptagna. En äldre dam satte sig bredvid Jennifer och jag kände stressen öka en aning, men helt utan anledning skulle det visa sig. Hon log sött när Jennifer pekade framför ansiktet på henne med sin nuggets. Innan hon la sig för att vila sa hon till Jennifer att hon bara fick väcka henne när hon ville förbi. När jag hjälpte Rasmus på toaletten så pratade hon med Jennifer og berättade om sina egna barnbarn. Hon lät Jennifer läsa hennes bok och pekade ut ord i sin bok som Jennifer stolt läste högt. När vi skulle gå av tåget hjälpte hon till och med Jennifer på med overallen. Avslappnade medresenärer ger avslappnade mammaor som er avslappnade barn. Tågresan gick över förväntan och barnen skötte sig jättefint hela vägen fast det var fullt med folk och stöj runt dem hela tiden.
Tack och lov för gamla damer på tåget som underlättar för stressade småbarns mammor och gör resan till ett trevlig äventyr.