Marianne

Idag var det sista gången ute innan jul för Jennifer och detta en vecka tidigare än planerat:) Alla föräldrar drog en lättnades sucks nu när vi slipper stå ute och le och frysa en timme varje måndags kväll. Barnen var jättenöjda, Jennifer hadde stafett och lite lekar, Rasmus tränade balans med en ärtpåse och spelade Innebandy.
Jennifer förklarade glad och nöjd att nästa vecka skulle det vara inne i gympasalen och då skulle de träna matte! Vi andra tror att det är lek på mattor, men Jennifer är helt övertygad att de sa matte så vi får se vad det blir.
Tog några bilder fast de blev lite suddiga, svårt att ta kort med ett barn hängande i armen:)

Den här helgen har vi haft familjemys. Igår var vi på Tarzanløypa så barnen kunde leka och sen såg vi på Surfs up hela familjen hemma på kvällen. Idag har vi varit på bio. Det kom en ny film i torsdags som heter "Lillebror og Knerten" Den handlar om en liten pojke som flyttar från stan och ut på landet med sin familj, mamman börjar jobba som butiksbiträde så han är mycket ensam. Men när de flyttar in i huset så hittar han en pinne med "själ". Pinnen kallar han för Knerten och han kan prata. Det finns flera böcker om Lillebror och Knerten men nu har det blivit film av första boken, nästa höst skulle nästa bok "Knerten gifter sig" komma på film. Böckerna är klassiker i Norge,  pappa läste de när han var liten, jag läste de och vi har läst dem för Jennifer och Rasmus så det var lite kul att det blev film av det. Rasmus var så söt, han har sett fram emot detta hela veckan och idag satt han som ett tänt litet ljus inne på bion. Han rörde inte på sig på en och en halv timme:) Bara åt popcorn och tittade på filmen:)
 

Idag på skolan ramlade Jennifer, hon stod uppe på tre traktordäck och slängde sig i en repstege när hon tappade greppet och for i backen. Som tur var ramlade hon på ryggen och klarade sig undan med en hel del blåmärken och några riktigt stora fula skrapmärken efter den grova sanden. Det kunde ha slutat så mycket värre, tack Gud att hon inte slog i huvudet. Hon har ganska ont och kommer nog vara väldigt försiktig ett tag fram över men såren kommer att läka ganska fort.

För tre dagar sen snubblade hon i trappan och slog sig ganska bra så nu har hon blåmärken och skrapsår både på benet, höften och ryggen, lilla skruttan.

Rasmus:
-"Ska jeg fortelle noe morsomt?"
-"Det var en gang en vits (rolig historia) som var ute å gikk, så kom en bil og kjørte fort over den. Pjuuum så blei vitsen dø. Men DA kom polti for det var noen tyver som kjørte bilen och de blei veldig strenge på tyvene å kastet dem rett inn i fengselet.  

Jennifer tränar på sina framtida politiker karriär och svara aldrig på en fråga, varje fråga besvaras men en mindre utläggning om något helt annat till mamma och pappas stora förtvivlan. Hon låter helt alvarlig och låter som om hon ska säga något väldigt viktigt, man måste hela tiden vara på sin vakt så att man får svar på det man faktiskt frågade om. 
Idag kom hon hem från skolan och berättde att hennes lärare hade pratat om Afrika, DÂR är det KRIG så dit får vi INTE åka. De skjuter faktiskt på varandra fortsatte hon och man kan bli dödad! OM vi åker dit så kanske vi hamnar mitt i kriget så vi kan ALDRIG åka dit.

Igår frågade Rasmus vad man använder när man bygger hus. Jag försökte förklara att man kan använda olika saker, vårt hus är byggt av träplankor. Jennifer som är i undervisartaget fortsätter:
-"ja å skolen er bygd av myrstein, men det finnes også hus med både myrstein og planker da."
Båda barnen häpnar över detta chockerande faktum, man kan blanda olika material när man bygger hus! (Även Jennifer som själv kom med påståendet) Försöker förklara att det inte heter myrstein men det går inte riktigt in.

Idag vid middagen berättar Jennifer vad hon har gjort i skolan idag, Rasmus som har varit hemma hela dagen förklarar glatt att han såg henne på Tarzanlöypa. Jennifer blir lite sur för det är ju helt omöjligt när han inte var på dagis som ligger bredvid skolan.
-"Jo for jeg har så bra öyner" förklarar Rasmus varpå Jennifer tittar lite skeptiskt på honom och frågar:
-"Har du Röykensyn som Superman eller?"
Daniel som inte kan låta bli att vara lustig över barnens felsägningar tillägger:
_"Jag har Slemmestadsyn"

Röyken och Slemmestad är för de som inte vet två samhällen inte långt härifrån.

Idag när jag skulle lägga Jennifer förklarade hon för mig att hon kände sig som Sharpay. När jag frågade varför berättade hon om Sharpay, att hon är ganska elak och slår, knuffar och sparkar sin lillebror. Det är ju inte så snällt så därför är hon en elak tjej. Och jag känner mig nästan som Sharpay fortsatte hon. Det är väldigt svårt att komma ihåg att vara snäll och stanna upp och tänka mitt i en lek är inte heller så lätt. När jag föreslog att vi kunde be Jesus om hjälp så förklarade hon att det inte var så lätt att höra vad han sa när man var mitt i en lek. Hon var djupt bekymrad för hon tyckte inte om hur Sharpay betedde sig och att då inse att man själv kan vara som henne var inte roligt. En av hennes läxor denna veckan går ut på att säga trevliga saker till någon i famlijen tre dagar denna
veckan, väldigt lägligt:) Hon bestämde sig för att "göra" läxan på Rasmus så får vi se om självinsikten hjälper på betendet:)