Marianne

Nu har vi varit hemma och försökt landa några dagar efter ett väldigt intensivt december och en skön julvecka i Uppsala, där vi träffade massa familj och vänner, även vänner vi inte har träffat på jättelänge vilket var mysigt.
I tisdags tog jag och barnen tåget hem från Uppsala, vi var tvungna att byta i Stockholm men barnen var så duktiga att vi hann springa förbi mcdonalds och köpa mat som vi kunde äta på tåget.

Lite nervös var jag för att sitta sex och en halv timme i ett fullpakkat tåg med två trötta barn.  Inn i det sista hoppades jag att vi skulle få vårt bord med fyra platser runt i fred men ikke, tåget var så fullt att alla platser var upptagna. En äldre dam satte sig bredvid Jennifer och jag kände stressen öka en aning, men helt utan anledning skulle det visa sig. Hon log sött när Jennifer pekade framför ansiktet på henne med sin nuggets. Innan hon la sig för att vila sa hon till Jennifer att hon bara fick väcka henne när hon ville förbi. När jag hjälpte Rasmus på toaletten så pratade hon med Jennifer og berättade om sina egna barnbarn. Hon lät Jennifer läsa hennes bok och pekade ut ord i sin bok som Jennifer stolt läste högt. När vi skulle gå av tåget hjälpte hon till och med Jennifer på med overallen. Avslappnade medresenärer ger avslappnade mammaor som er avslappnade barn. Tågresan gick över förväntan och barnen skötte sig jättefint hela vägen fast det var fullt med folk och stöj runt dem hela tiden. 
Tack och lov för gamla damer på tåget som underlättar för stressade småbarns mammor och gör resan till ett trevlig äventyr.