Marianne

Nu har vi haft kalas i en vecka känns det som och det känns inte bara så heller vi har verkligen haft det. I tisdags var Rasmus kalas och då firade vi med familjen, på torsdag var det dags för barnkalas för Rasmus, på fredag kom farmor coh faster Louise så då firade vi Rasmus födelsedag med dem. På lördag var det dags för Jennifer att få välja present från farmor i en leksaksbutik och det skulle ju självklart firas med tårta hemma sen. På söndagkväll var det dags för Jennifers barnkalas och idag som är hennes födelsedag har hon firat i parken och hemma med familjen. Det känns som jag ahr bakat och bakat och städat och städat i en vecka nu. Men nu är det tack och lov ett helt år till nästa gång de fyller år. Eller nästan i alla fall, i helgen ska vi fira hemma hos mamma i Sverige igen, men då är det i alla fall inte jag som bakar. Ett hett tips till alla småbarns föräldrar är att inte få barn på samma varje år, det blir ett väldigt långdraget firande.

Hmm kanske jag kan komma på ett ämne till att blogga om så kan jag skjuta upp skrivandet på C-uppsatsen ännu lite längre. Jag har egentligen skjutit upp den alldeles för länge nu och Andrea har fått för sig att vi ska ha skrivit minst fem sidor till om två veckor. Egentligen är det ju ingen stress men med tanke på att jag är hemma på heltid med två barn och dessutom ska åka till Sverige på torsdag och vara borta i en vecka så är det kanske lite stress men jag har i alla fall lagt in lite rubirker så nu fattas bara texten. Vilket antagligen kommer att gå på en timme eller två när jag väl börjar eller inte. Jag tror att vi fastande för fel ämne, det började som ett skämt och sen blev det helt plötsligt allvar. Jag måste säga att mitt intresse svalnade efter två veckor vilket kanske inte är så bra med tanke på att vi ska hålla på och skriva hela våren. Men, men det löser sig nog, jag tror att jag gjorde undan väldigt mycket plugg på nätterna i gymnasiet, det är lite konstigt hur effektiv man kan bli vig midnatt. Kanske det är det jag ska göra för att komma igång.
Nej nu måste jag skärpa mig och i alla fall skriva en mening.