Marianne

Tænk vilken underbar kænsla att vara någons stora hjælte, att allt man gjorde var perfekt, kul, underbart och så imponerande i någon annans øgon. En idol helt enkelt. Tænk om man inte ens hade fyllt tre nær man blev någons idol, vilken kænsla. Så har jag det hemma hos mig, jag har en snart tre år gammal idol och ett snart ett årigt litet fan.
Det førsta han sæger och gør nær han vaknar ær inte att ge mamma en kram och sæga jag ælskar dig. Utan det førsta som hænder nær han vaknar till ordentligt i mamma och pappas sæng ær att så fort han hør ljud øverhuvudtaget (behøver inte ens vara syrran) så kryper han till fotændan av sængen, reser sig upp och ropar "Ene, Ene, Ene." Detta pågår tills Ene (alias storasyster) vaknar och kommer in i rummet, då ropen øvergår till ett skratt en højd arm till hælsning och ett "tittej." Vilket jag antar betyder, nejmen ær du vaken det var ju roligt. Kom så leker vi. Det tog ett tag innan hon accepterade smeknamnet før så hette hon ju inte, men efter en kort førklaring om bebisar och deras otroligt vælutvecklade språk så var det ju trots allt lite mysigt. Numera fnittrar hon førtjust och sæger med glittrande øgon "han sæger Ene till mig mamma, han ropar på mig"
Hon kan gå in till honom om han gråter nær han har lagt sig och sjunga før honom tills han somnar, hon kan krama honom om han ær ledsen och behøver mys, hon kan ge honom mat och dricka och till førældrarnas stora lættnad fungerar hon också som tolk. "Pappa han vill ha mat," "jag tror han vill komma till mig nu pappa." "Mamma han vill kramas lite," "han vill inte vara ute mera nu, han vill komma in." "Jag tror han ær lite trøtt kanske han måste sova nu." "Nu ær han færdig att sova." Tænkte om jag hade haft en sån tolk nær hon føddes så mycket enklare det hade blivit då. 

En av deras otroligt charmig lekar som jag sjælv inte riktigt begriper mig på men som ser kul ut nær dem gør det ær att dra varandra i trøjan samtidigt som man tittar den andre i øgonen och skriker høgt som en liten tiger. Detta efterføljs av førtjusta skratt från båda. Otroligt banalt och grottliknande men oh så roligt om man bara ær tre och ett år gamla. Eller næsta i alla fall deras fødelsedagar ær ju bara en månad bort nu.
En annan rolig lek ær att jaga varandra och kittla varandra ibland till den ene får panik oftast idolen før det lilla fanet kryper till mamma om det blir før spænnande. Storasyster dæremot rymmer upp i trappan med lillebror hoppandes av glædje længst ner. Dær står hon skriker halvt panikslagen, "mamma han tar mig, han tar mig mamma." I mitt stilla sinne har jag ofta funderat på hur skræmmande det kan vara att ha en elvamånaders baby krypandes efter sig men tydligen tillræckligt før att det ska bli før spænnande før en treåring.
Syskonkærlek ær underbart, att se dem krypa ihop tillsammans i ett hørn av soffan, lillebror med tummen i munnen och ett sækert grepp om syrrans trøja nær han ligger mot hennes brøstkorg och kramas, hon med armarna om honom och sitt huvud vilande på hans, det ær ækta kærlek. Det ær en jag ælskar dig i alla lægen kærlek som man så gærna vill se mellan sina barn. 

Sjælvklart ledsnar de på varandra ibland och særskilt hon på att han alltid vill vara med och leka, ibland kan hon sætta sig med ryggen mot honom och kasta leksaker bakom ryggen till honom, ju nærmare han kommer deso fler leksaker kommer det ,allt før att få vara i fred. (Detta trick fungerar ytterst sællan) Men nånstans finns det ændå en kærlek till varandra som syskon och del av samma familj som ær jættemysig att se och flera gånger varje dag hør man skratt och bus och "mamma vi busar enandra" (varandra på treåring språk.)  Och hela tiden "Ene, Ene, Ene, Ene, Ene"och "Rasrus, Rasrus, kom gubbe kom, gubbe kom, kom gubbe" Det sista føljs av ivriga klappningar vilket ofta resulterar i att "gubben" avbryter sitt krypande mot syrran och sætter sig ner och klappar han också. Det var ju stundens nya lek.

Mina två helt olika barn har hittat en gemensam næmnare: leken. Med han som ett litet fan som diggar allt storasyster gør (han har till och med børjat krypa runt med handvæskor nu) och hon som en ivrig påhejar till alla framsteg han gør kan det bara sluta på ett sætt.  Med sucess.